Europarättslig tidskrift nr 3 2025
ISSN (ONLINE): 2002-3561
LEDARARTIKEL
ARTIKLAR
Open Access Peer Review
Tillgång till den svenska upphandlingsmarknaden för marknadsaktörer i tredjeländer
I artikeln undersöks de rättsliga dimensionerna av tillträde till den svenska upphandlingsmarknaden för ekonomiska aktörer som är baserade i länder utanför EU eller EES, så kallade tredjeländer. Frågan om ett sådant tillträde aktualiseras till följd av den växande skärningspunkten mellan EU:s reglering av den offentliga upphandlingen och unionens bredare ekonomiska och geopolitiska strategier som en del av dess övergripande handelspolitik. Med utgångspunkt från två relativt färska avgöranden från EU-domstolen analyseras hur dessa rättsliga ramar påverkar tredje länders tillgång till marknaden. Diskussionen placeras därför inom den bredare ramen för EU:s lagstiftning om den inre marknaden och EU:s lagstiftning om yttre förbindelser.
Open Access Peer Review
Den unionsrättsliga konstruktionen av könsidentitet – de nya svenska reglerna om fastställelse av kön i ljuset av dataskydd, mänskliga rättigheter, fri rörlighet och unionsmedborgarskap
Marios C. Iacovides, Laima Vaige
I denna artikel analyserar vi EU-domstolens praxis avseende könsidentitet, med utgångspunkt i tre förhandsavgöranden som har kommit det senaste året, målen Mirin, Mousse och Deldits, för att undersöka huruvida det svenska rättsläget, efter införandet av den nya lagen (2024:238) om fastställande av kön i vissa fall, är i enlighet med unionsrätten. Vi fokuserar på förhållandet mellan nationell rätt och de rättsområden som var aktuella i de tre förhandsavgörandena, nämligen unionsrättens dataskyddsregler, principen om fri rörlighet, unionsmedborgarskap samt de grundläggande rättigheter som garanteras i unionens stadga och i EKMR. Vi visar att den nya svenska lagen för det mesta framstår som kompatibel med unionsrättens alltmer expansiva krav för respekt för mänskliga rättigheter och ömsesidigt erkännande. Detta förutsätter dock att registreringar av könsidentitet i medlemsstater som inte kräver beslut erkänns i Sverige, att det nya förfarandet som lagen föreskriver för ändring av juridisk könsidentitet skulle anses vara klart och förutsägbart, samt att det ges möjlighet att registrera icke-binära könsidentiteter. I vår mening är den första förutsättningen uppfylld då utländska de facto beslut erkänns, medan det finns frågetecken kring de övriga två.
Open Access Peer Review
Koncessioner och marknaden – konkurrens utan princip?
Konkurrens och konkurrensutsättning är en övergripande tanke vid offentlig upphandling oavsett vilken upphandlingsreglering som tillämpas. Vid upphandling av koncessioner kommer ersättningen till leverantören helt eller delvis från användarna av koncessionsföremålet. Det tillkommer då ett ytterligare lager av konkurrens eftersom ett krav är att koncessionen ska konkurrera om användarna på en öppen marknad under den tid koncessionsavtalet löper. Att konkurrens därför blir än mer i fokus på koncessionsområdet är med det tydligt men innebär det också att konkurrensens status förändras från en övergripande tanke till en mer tillämpbar princip? I artikeln analyseras mer övergripande frågor om principers uppkomst i allmänhet och på upphandlingsrättens område i synnerhet i förhållande till tankar om att det har uppkommit en konkurrensprincip som kan jämställas med de etablerade upphandlingsrättsliga principerna.
Open Access
Processramen i LOU-mål
I artikeln försöker författaren bringa klarhet i domstolens processram i LOU-mål, eller annorlunda uttryckt, fastställa vilka yrkanden och omständigheter som domstolen ska och får beakta vid en sakprövning enligt 20 kap. 6 § LOU. Syftet med att klargöra processramen är att undersöka ett praktiskt problem som av domstolarna hanterats på olika sätt under de senaste femton åren. Problemet gäller en viss invändning som motparten, vilket som utgångspunkt är den upphandlande myndigheten, i vissa fall kan föra fram i överprövningsprocessen. Problemet består i att domstolarna i vissa fall prövar invändningen i sak, medan den i andra fall avvisas utan prövning. Författarens utgångspunkt är att domstolarnas olika uppfattningar beror på att det finns olika uppfattningar om hur processramen ska bestämmas i LOU-mål. Artikeln visar att processramen i LOU-mål inte är så otydlig som den inkonsekventa rättstillämpningen ger sken av. Artikeln visar också att det redan inom ramen för gällande rätt finns tydliga riktlinjer för hur domstolen ska hantera den aktuella invändningen.
